Nathalie Lazaric ny visiting professor inom innovation och entreprenörskap
Nathalie Lazarics huvudområden inom forskning inkluderar evolutionära teorier, organisatoriska rutiner och vanor, hållbar konsumtion, ekologiska innovationer och smart innovation inom energi och mobilitet. Hennes forskning har bidragit till ökad förståelse om ett flertal områden, bland annat rutiner för hållbar konsumtion inom transporter och mobilitet samt hur ny teknik och ny kunskap påverkar organisatoriska rutiner och leder till organisatorisk förändring.
Professor Lazaric är en av Handelshögskolan vid Göteborgs universitets internationella professorer, som kommer hit genom Visiting Professors Programme (VPP) 2020-2022. Hon är professor vid Centre National de la Recherche Scientifique i Frankrike och kommer vara aktiv inom Institutet för innovation och entreprenörskap, som professor i innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar. Under sin tid inom VPP kommer hon att organisera seminarier, handleda doktorander, undervisa på mastersnivå samt delta i nya forskningsprojekt inom sitt expertområde.
Håller seminarium 15 januari
Nathalie Lazarics första seminarium här på Handelshögskolan är på onsdag den 15 januari. Hon kommer då att presentera sin artikel Hot or Cold? An Analysis and Perspectives of Key Topics within Routine Communities. Läs abstract nedan. Seminariet hålls på Viktoriagatan 13, konferensrummet på plan 7, kl. 10:00-11:45 och är öppet för alla.
Abstract: Hot or Cold? An Analysis and Perspectives of Key Topics within Routine Communities
Organizational routines, defined as recognizable and repetitive patterns of interdependent actions, have become an increasing popular field of research. Two main epistemic communities have dominated the scholarly scene: the capability community and the practice community. Based on a bibliometric study of peer-reviewed articles published in economics, sociology, and management journals between 1982 and 2015, this paper provides a holistic and longitudinal understanding of the contributions of both communities. It identifies “hot topics”, representing opportunities for future research, and “cold topics”, representing research directions that are becoming less appealing to scholars. Altogether, this paper contributes to a better understanding of organizational routines and hints at possible research subjects that can unify the two epistemic communities.