Länkstig

Studie om pågående förändringar i äldre människors användning av tid och rum får finansiering av Forte

Publicerad

Forte har inom ramen för den årliga öppna utlysningen inom hälsa, arbetsliv och välfärd beviljat 4 miljoner kronor till finansiering av forskningsprojektet Åldrandets tid. Generationsvisa förändringar i äldres aktivitetsmönster betydelsefulla för hälsa och välfärd. Projektet kommer att pågå under tre år med start 2019, och medverkande är Bertil Vilhelmsson (projektledare), Eva Thulin och Erik Elldér, alla forskare i kulturgeografi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Om projektet

Att pensioneras innebär en radikal omstrukturering av vardagslivet. Arbetslivets tidsanspråk, rutiner, platser och sociala sammanhang tonar bort. Mer tid blir tillgänglig för andra aktiviteter, på andra platser. Hur tiden då används, vilka aktiviteter som dominerar och var, har implikationer för individens hälsa och välbefinnande. Vår studie undersöker pågående förändringar i äldre människors användning av tid och rum. Vi tar ett helhetsgrepp på vardagen och fokuserar tid för sociala kontakter; omsorg; fysisk aktivitet och motion; stillasittande (tv-tittande); aktiva och passiv förflyttningar (cykla, gå eller åka bil); bruk av digitala media; kulturella aktiviteter/nöjen; sömn och vila. Ett grundantagande är att nya generationer av äldre visar andra mönster och prioriteringar än tidigare.

Vi kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa delen använder data från svenska tidsanvändningsundersökningar (TA). TA är en populationsstudie som består av tre tvärsnitt av dagboksdata som beskriver individers tidsanvändning under två hela dygn 1991, 2001 och 2011 vilket möjliggör jämförelser inom och mellan generationer. I en kvalitativ del djupintervjuas personer i tre livsfaser: före pension, nyligen pensionerade och några år efter. Intervjuerna är av retrospektiv och prospektiv karaktär och belyser hur olika generationer av äldre anpassar livet efter pensioneringen. Vi utgår från tre teoretiska ansatser: a) ett livsfasperspektiv på förändringar i aktivitetsmönster; b) samhällsvetenskapliga teorier om åldrande och förändrade aktivitetsmönster; och c) tidsgeografisk teori om individens användning av tid och rum under olika restriktioner.