Länkstig

Kolonialismens vinnare och förlorare i nytt ljus

Publicerad

De europeiska stormakternas koloniala äventyr i Afrika har diskuterats i över hundra år. Exploateringen av människor och naturresurser har oftast stått i fokus, tillsammans stormakternas geopolitiska ambitioner. I den nya boken Capital and Colonialism visar Klas Rönnbäck och Oskar Broberg, båda forskare i ekonomisk historia, hur centrala kopplingarna var mellan börsen i London och flera av de största koloniala projekten i Afrika.

– Koloniala institutioner och imperialistisk politik är fenomen som diskuterats under lång tid och ofta med en kraftig politisk retorik åt ena eller andra hållet, säger Klas Rönnbäck. Det vi har velat göra är att rikta sökarljuset på de privata investerarnas roll i projekt som sjösattes i Afrika med kapital från London, dåtidens största finansmarknad.

Stora bolag som diamantbolaget DeBeers och guldbolag som Anglo-American har studerats förut, men genom nya digitala verktyg har det blivit möjligt att bygga upp en mer heltäckande databas över en lång tidsperiod. Resultaten i boken bygger på en databas där samtliga bolag noterade på London-börsen och verksamma i Afrika under perioden 1869 till 1969 ingår, sammanlagt över 700 företag. De stora mineralfyndigheterna i Södra Afrika (särskilt Sydafrika) gör att gruvbolagen dominerar stort i materialet. Suez-kanalen, som invigdes för 150 år sedan i år, spelar också en central roll i studien då bolaget som konstruerade kanalen vägde mycket tung på Londonbörsen.

– Ett viktigt resultat av vår studie är att frågan om privata investerare tjänade mycket eller lite på kolonialismen delvis är felställd, säger Oskar Broberg. Faktum är att förvånansvärt många bolag gick dåligt, vilket drog ner den genomsnittliga avkastningen till en nivå som faktiskt är jämförbar med om man investerat sitt kapital i Europa. Det fanns dock ett antal bolag som uppvisade en mycket hög avkastning över lång tid och där exploaterande koloniala institutioner var av stor betydelse för avkastningen. En viktig parameter för att bedöma vilka som över tid tjänade mest pengar är hur ägarnätverken såg ut. Vissa centralt placerade ägare kunde fördela aktier i de mest lovande projekten till investerare som fanns i deras nätverk.

Boken har publicerats av det akademiska förlaget Palgrave Macmillan.

Kontakt

Bild på Oskar BrobergOskar Broberg, forskare, ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Tel 031 – 786 4240
E-post oskar.broberg@gu.se

För recensionsexemplar av boken, kontakta förlaget på reviews@palgrave.com