Flera stipendier till spännande projekt i ekonomisk historia

Flera forskare i ekonomisk historia har fått stipendium från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse samt från Tore Browaldhs Stiftelse för sina projekt.

Per Hallén, forskare i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet och Lili-Annè Aldman, forskare i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, har för projektet ”Föräldralösa barn som aktörer på kreditmarknaden 1750-1860. En komparativ studie mellan Göteborg och Stockholm” tilldelats 1, 5 miljoner kronor av Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse.

Föräldralösa barn kunde vara aktiva på kreditmarknaden både som långivare och låntagare. Grunden för deras ekonomiska aktivitet kunde vara arvet från sina föräldrar. Detta är en tämligen outforskad del av kreditmarknaden men där intresset nu växer inom forskningen internationellt. Genom att kombinera flera källmaterial skall barnen vid barnhusen i Stockholm och Göteborg undersökas för några utvalda år 1750-1860. Vilka formella och informella möjligheter fanns för föräldralösa barn att agera självständigt på kreditmarknaden? Fanns det skillnader mellan Stockholm och Göteborg?”

Christer Lundh och Stefan Öberg, båda forskare i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, har fått ett anslag från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse samt Tore Browaldhs Stiftelse på 1, 1 miljoner kronor för projektet ”Flytten från föräldrahemmet. Jämförande studier av ungdomars vägar till vuxenliv i Sverige, 1880–1967”.

Detta projekt handlar om ungdomars flytt ut ur föräldrahemmet i Sverige under perioden 1880 – 1967. Vi studerar den genomsnittliga åldern vid flytten hemifrån, de viktigaste rutterna ut ur föräldrahemmet (t ex flyttning för att gifta sig resp. för att arbeta) och hur olika individ- och hushållsfaktorer påverkade benägenheten att flytta hemifrån. Vi använder en komparativ design med i första hand jämförelser av stad och land och olika geografiska regioner, men också jämförelser mellan könen, tidsperioder och socioekonomiska grupper. Vi använder individbaserade tvärsnitts- och longitudinella data från folkräkningarna, Göteborgs befolkningspanel och Skånes ekonomiska och demografiska databas.

Klas Rönnbäck, forskare i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet samt Dimitrios Theodoridis och Stefania Galli, båda doktorander i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, har av Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse fått 1, 5 miljoner kronor för projektet ”Reversal of fortune or persistence of wealth? Institutions and wealth inequality in a Caribbean plantation economy, 1750s to 1917.”

Syftet med projektet är att kvantitativt undersöka ojämlikhet i förmögenhet i en karibisk slavkoloni på lång sikt. Projektets huvudsakliga forskningsfråga är hur ojämlikt var dessa samhällen och hur utvecklades ojämlikheten på lång sikt? För att svara på denna fråga är vårt mål att bidra med kvantitativa uppgifter om den historiska utvecklingen av ojämlikhet i en plantagekoloni i Amerika samt försöka analysera bidragande faktorer till denna utveckling. Projektet kommer att fokusera på Danska Västindien, bestående av tre öar i Karibien, på grund av tillgången till en unik primärkälla för data som täcker en period på ca 150 år, från 1754-1917. Danska Västindien kommer att fungera som en representativ fallstudie av tidens karibiska slavsamhällen.

Projektet har två huvudsakliga syften. Ett första syfte för projektet är att studera hur förmögenhetsfördelningen utvecklas på lång sikt på en aggregerad nivå. Ett annat syfte är att studera utvecklingen på hushållsnivå och undersöka hur viktiga historiska händelser som slavhandelns och slaveriets avskaffande påverkade hushållens förmögenhet.

Svante Prado, forskare i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, Erik Bengtsson och Jakob Molinder, båda forskare i ekonomisk historia vid Lunds universitet har, av Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse fått ett stipendium på 1,7 miljoner kronor till projektet ”Den svenska övergången till jämlikhet: Inkomstojämlikhet med nya mikrodata, 1862-1970”.

Sverige utmärkte sig under efterkrigstiden som ett av världens mest jämlika länder. Hur det blev så vet vi förvånansvärt lite om: tillgängliga data före 1968 berör endast toppinkomsttagare eller enskilda platser. Baserat på ett unikt och tidigare outnyttjat inkomsttaxeringsmaterial presenterar det här projektet den första beräkningen av hela den svenska befolkningens inkomster mellan 1860 och 1970. Statistiken gör det möjligt att utvärdera olika faktorers betydelse för ojämlikhetens utveckling över det långa loppet. Projektet bidrar således med nya insikter om den svenska inkomstfördelningens utveckling och med en förståelse för dess drivkrafter som är unik i ett internationellt perspektiv.