Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Socioekonomiska skillnader i kost och hälsa

Socioekonomiska skillnader i kost och hälsa under 1900-talet: En longitudinell studie

Anslagsgivare: Vetenskapsrådet
Projektledare: Christer Lundh, GU
Medverkande: Stefan Öberg, GU, Kjell Torén, GU, Hanna Augustin, GU, Paul Nystedt, Jönköping International Business School
Start: 2016

Olämplig kost och livsstil utgör stora utmaningar för den globala folkhälsan, och orsakar en stor del av bördan av sjukdom och för tidig död. Även om levnadsförhållandena för mänskligheten har förbättrats dramatiskt under det senaste århundradet, så skapar under- och felnäring fortfarande enorma hälsoproblem. Men det snabbt förändrade kosthållet globalt har också fortfarande i stort sett okända långsiktiga konsekvenser och innebär utmaningar för den framtida folkhälsan i både hög- och låginkomstländer. Vi föreslår ett tvärvetenskapligt projekt (ekonomisk historia, nationalekonomi, näringslära, medicin) som syftar till att bidra till att möta dessa utmaningar. Det övergripande forskningsproblem är socioekonomiska skillnader i kost och hälsa. Forskningsuppgiften är att analysera de sociala mönstren i hälsorelaterade beteenden, levnadsförhållanden och kost och deras konsekvenser för hälsan senare i livet.

Projektet kommer att skapa en historisk kohort med rik information om hälsorelaterade beteenden, levnadsvillkor och kost vid starten och med en mycket lång uppföljningstid. Informationen på socioekonomisk bakgrund och konsumtion kommer från hushållsundersökningar som genomfördes av den svenska Socialstyrelsen mellan 1913 och 1934 (N≈2,500). Vi kommer att länka dessa data på hushållsnivå till information om livslängd och dödsorsak (och längd och vikt för män) för medlemmarna i hushållen (N≈10,000). Vi har framgångsrikt testat länknings-förfarandet i en pilotstudie. Hushållsundersökningarna ger mycket rik information även om socioekonomisk status.

De möjliga sociala skillnaderna i kost och hälsa kommer att studeras längs dimensionerna inkomst, humankapital och stad/landsbygd, för att utforska i vilken utsträckning de var associerade med skillnader i tillgång till resurser eller skillnader i livsstil/beteende. Vi kommer också att använda kohorten till att studera de långsiktiga konsekvenserna för hälsan från både det då fortfarande otillräckliga näringsintaget, exempelvis vitaminbrister, och från det då nya "moderna" kosthållet, till exempel den då mycket hög konsumtionen av mjölk eller socker.

Projektet syftar till att undersöka möjligheterna att använda historiska källor för forskning som är modern när det gäller frågor, ramverk och metoder. Specifika mål med projektet är också att etablera forskning om svenska historiska dieter baserade på uppgifter på hushållsnivå, skapa en historisk kohort, inspirera till ny forskning inom detta område, stärka vårt tvärvetenskapliga forskningssamarbete och möjliggöra utbyte av erfarenheter inom vår tvärvetenskapliga forskargrupp. Projektgruppen består av forskare från ekonomisk historia, nationalekonomi, klinisk nutrition och miljö- och socialmedicin. Forskargruppen förenar den kompetens som behövs för att planera och genomföra alla aspekter av det föreslagna projektet – praktiska, teoretiska och empiriska – på bästa möjliga sätt. De kombinerade samhällsvetenskapliga, historiska och medicinska kompetenserna gör att vi kan göra forskning som är banbrytande med avseende på metoder, specifikationer och tolkningar och att använda de insamlade data på ett så komplett och effektivt sätt som möjligt. Projektet kommer att vara relevant för mer än ett forskningsområde. Resultaten från studierna av näringsintaget hos denna historiska befolkning, den sociala variationen i kosten och dietens inverkan på hälsan senare i livet bidrar, till exempel, till diskussioner i ekonomisk historia, historisk demografi, hälsoekonomi och socialmedicin. Projektet kommer också att bidra med kunskap om konsekvenserna av hälsorelaterade beteenden, levnadsförhållanden och kost på hälsoutfall senare i livet. Vi kommer att kunna undersöka hur urbanisering och förändringar i inkomst och livsmedelsproduktionssystem påverkade kosthållet och de sociala skillnaderna i dieten i Sverige under de omvälvande årtiondena i början av 1900-talet.

Sidansvarig: Kajsa Folmeus Strandberg|Sidan uppdaterades: 2017-01-24
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?